Etikettarkiv: kärlek

Kär som aldrig förr. 

Om jag själv ska sätta ett romansbetyg på mig själv så blir det med dagens betygsystem ett starkt F. Jag kan faktiskt inte minnas när jag senast gav Maria en blomma, ett smycke eller något annat för att visa min kärlek till denna fantastiska kvinna. Om nu det är ett relevant sätt att mäta romantik. 

Jag och Maria är nog lite lika när det kommer till att ge varandra presenter. Vi är inte så noga med det. Vi vet att det är vi, tillsammans, i nöd och lust. Vår kärlek vattnas och växer genom små enkla vardagshandlingar som förenklar livet i stort. Jag kan slänga in en maskin tvätt, rensa trädgårdsplattor från ogräs, dra över golven med dammsugaren mm. Smågrejer egentligen men det underlättar för Maria och hon är evigt tacksam om hon slipper göra dessa sysslor. 

Maria kan ibland ringa när jag är på väg hem från jobbet. Hon frågar om jag möjligtvis kan hämta upp henne eftersom hon passade på att storhandla efter jobbet. Woohoo! Det innebär att vi får mer kvalitetstid tillsammans. Det betyder otroligt mycket för mig. 

Vår relation är alltså inte uppbyggd på att ge varandra gåvor. Vi ger av varandra istället. Det passar oss och om jag pratar för mig själv, vi är lyckligare än någonsin. 

Idag tar jag ett kliv utanför boxen. En liten present inhandlades till min själsfrände. En sak jag vet att hon vill ha. Inget speciellt. Bara en lite sak för att visa min uppskattning på att hon finns i mitt liv. 

Maria. Jag älskar dig. 

Tid för samkväm.

Jag är laddad till tänderna. Barnen är hos sin mamma över helgen. Fredagsmyset är inhandlat. Det är upplagt för att bli en grym kväll med min älskade sambo. Förhoppningarna om att få mysa i sänghalmen får mina ögon att tindra och jag ler sådär löjligt. En dusch med tillhörande ansning ”där solen aldrig lyser” är gjord och jag ligger i soffan, utbredd, lite skrevande i mina bästa kalsonger. Värmen från den heta tvagningen gör övriga kläder överflödiga. Nu gäller det bara att hålla sig vaken under den där jävligt tråkiga filmen som sambon bestämt. Det är lugnt. Blodet pumpar på de mest känsliga delarna på kroppen så det kommer inte att bli några problem. Woohoo! Snart så.

Sambon sitter med sin hand i den där jävla skålen med ostbågar, hela tiden. Käken går som på en liten hungrig hamster. Hennes blick släpper inte filmen. Jag vrider och ålar mig   i hörnet på soffan. Allt för att få lite uppmärksamhet. Men icke! Det är ta mej fan hopplöst att konkurrera med en ostbågspåse.

Sambons naglar börjar skrapa i botten på skålen. Det är ett gott tecken. Ostbågsjävlarna är snart ett minne blott! Nu fan är det snart dags!

Mycket riktigt. Skålen är tom och den placeras på bordet. Sambon kryper ner framför mig i soffan. Vi skedar. Oj oj OJ! Jag lägger mina armar om henne och vi kramas. Femton sekunder senare snarkar hon.

VA? Är det ens möjligt? Femton sekunder efter det att hennes hand lämnade den där förbannade skålen så sover hon! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Min sambo måste alltså äta för att hålla sig vaken.

Med svansen mellan benen lunkar jag med tunga steg in till sovrummet. På soffan ligger min själsfrände, mitt allt och sover.

Jag har hört att tjejer inte snarkar. Det är bara stämbanden som dras upp igen. I så fall är det det som min sambo gör just nu.

Jag vaknar. Tidigt som vanligt. Strax innan sju. Det är ju söndag. Maria ligger bredvid. Hennes stämband laddas på nytt (snarkar). Hon är det vackraste som finns.

I skrivande stund sitter jag i köket. Kaffe och macka. Alla andra sover. Härliga tystnad. Om ett par timmar kommer jag att bli lite sömnig. Det blir jag alltid. Då ska jag krypa ner bredvid Maria och hoppas på det bästa!

IMG_20151211_054015

Brev till min son.

Du har trampat i mina fotspår ett bra tag nu.
Du har troget följt min väg genom livets prövningar. Det har inte alltid varit en enkel ”walk in the park”. Lyckligt ovetandes om de allra tyngsta perioderna, när livet bjuder på djup snö och blöta kärr, så har du enträget följt mig i mina försök till att ge dig en bättre tillvaro.

Nu när stabiliteten infinner sig och den krokiga vägen planar ut så ser jag dig växa. Du vill snart stå på egna ben. Du står med ena benet i ett vägskäl och inom en snar framtid kommer du att dra på dig de vuxnas skor och vandra din egna väg.
Jag hoppas att din resa blir lycklig när tiden är inne och att du inte sliter ut dina skor på krokiga, eländiga stigar. Håll huvudet högt, med öppna ögon, och upptäck det fina i världen. Blir det för jobbigt så finns jag alltid här för dig och kan leda dig rätt.

Jag älskar dig.

11401397_1081542581873235_8039193442639812322_n

Älskade Maria! #blogg100

Älskade Maria.

Det är nu snart 7 år sedan våra blickar möttes för första gången och än har inte ruset lagt sig. Inget har varit sig likt sedan dess. Du har hjälpt mig att inse vad äkta kärlek är.

Du är mitt allt.

Alltid.

För evigt.

Vi känner varandra nu och har väl sett de flesta sidorna. Både bra och dåliga.

Som du med all säkerhet känner till så är jag en man med intressen. Ett av dessa är större än andra.

”Skrivandets stora konst”.

Jag fiskar endast under hot från vänner.
Jag röker inte men tar en snus ibland.
Jag idrottar inte.
Jag dricker med måtta.

Den enda motion jag utövar gör jag tillsammans med dig. (Promenader) 🙂

Största delen av min lediga tid tillbringar jag med dig.
För att jag vill och älskar att vara nära dig.

Tror du möjligtvis att jag kan köpa en ny telefon?

image