Etikettarkiv: blogg

Rastlöshet som tär.

img_1748

Hej och välkomna till Ades program för tekniskt rastlösa själar. Det är en oändlig följetong där det inte finns någon vinnare. Det finns ingen mall. Ingen lösning. Endast en röst i hjärnan som viskar ”Är du nöjd med ditt digitala ekosystem? Va….Det finns ju andra grejer som du kan testa……kom igen nu….ska du inte prova något nytt?……”

Det finns helt enkelt för mycket att välja på för en sådan som mig. En kille på 43 höstar och född med två stora händer. Ghaa! Jag blir galen! Ibland önskar jag att jag inte hade detta intresse. Tänk att bara sitta vid en windowsmaskin och inte veta om världen utanför. Det hade sparat otroligt mycket tid för mig. Tänk om jag inte var den sociala nörd jag är. Tänk om jag inte hade det behov av att skriva av mig ibland.

Jag har fortfarande inte hittat min plats i den digitala världen. I vilket digitala land ska jag bosätta mig? Windows? Linux? Apple?

Det enda botemedlet för att komma till rätta med detta är nog att gå på en linje, radera allt annat och stanna där tills jag har bott in mig ordentligt. Lite Nordkorea-style.

Men då har vi åter det där problemet med var jag ska slå ner mina bopålar……..

Ghaa!

Mvh Ade

 

Skolstart. 

Den numera Frändeforsbon Liv (aka min dotter) börjar i andra klass nästa vecka. Inför skolstarten införskaffades idag nya gympakläder. 

Det hela gick väldigt smidigt. Nästan för smidigt. Som de flesta vet är det inte alltid problemfritt att besöka köpcentrum tillsammans med det kvinnliga könet. 

Liv har tränats upp av Maria. Blicken scannar av hyllor och ställ.

Skor av typen ”snabba skor” inhandlades först. Vi var inte ensamma i butiken. Det var uppenbart att fler föräldrar just upptäckt att deras avkommor har växt ur förra läsårets kläder och skor. 

Full mundering. Nu kan tösen möta höstens prövningar i gymnastiksalen.

Jag vill även passa på att tacka för alla gillamarkeringar ni ger mig här på bloggen. Det är verkligen superkul! Just idag passerade jag 200! Stort! 


Nu är det snart middag och slutet på den här helgen. Även OS är slut. Liv ska hem till sin mor. Den nyblivna körkortsinnehavare har erbjudit sig att köra. Låt gå. Övning ger färdighet. 

Mvh Ade

I ett väntrum.

Tankspridd som en yngre tonåring äntrar jag storstilat stadens kommunala inrättning för blivande bärare av reservdelar. Sjukgymnastiken.
1,5 timma för tidigt.
Hellre det än 5 minuter för sent intalar jag mig.
Jag är lite grinig. Inte för att jag är där jag är, men för att jag missar friidrotten.

Jag ber receptionisten vänligt att dra igång teven så jag slipper lägga min tid på att ögna igenom något gammalt, sönderbläddrat veckomagasin.

Schysst! Det här blir ju perfekt!, tänker jag.

Ända tills väntrummet fylls av halta och lytta pensionärer som hellre pratar om höftleder, titanskruvar och rullatorer än längdhopp och 200 meter.

Nåväl. Timmen går och jag blir äntligen uppropad. Jag haltar iväg. Det dras, böjs och trycks.
Hmm?
Inget konkret svar ges och jag får stappla hemåt med en ny tid i morgon och med mer smärta i höften än vad jag hade när jag kom. Med mig har jag även en övning som jag ska utföra varannan timma. Kul!

I morgon hoppas jag på att iallafall få en hint om vad detta kan vara. Nu ska jag klubba dottern i säng och planera helgens grill.

Vi hörs i morgon!

#blogg #vardag #rehab

Post imported by Google+Blog for WordPress.

Den sista pusselbiten.

Nu finns det egentligen inget hinder att köra på med "paddan" fullt ut. Med denna lilla kortläsare och ett tangentbord så kommer min MacBook troligtvis att användas mest av min dotter. Det finns många Lek & Lär-spel på nätet som de små liven använder i skolan. Hon brukar sitta hemma i min lilla mancave och surfa in på www.friv.com.

#blogg #apple #postpc



Post imported by Google+Blog for WordPress.

Skenet bedrar.

Gjorde en halvdag på jobbet. Ryggen, eller snarare högra höften som har bråkat i ett par veckor blev idag hastigt sämre. Jag har känner igen det onda men det har alltid gett med sig efter ett par dagar.
Jag har tid i morgon hos sjukgymnasten.

Men jag är glad ändå, trots att rör mig som en 100-åring. Liv har tagit hand om mig nu på kvällskvisten. Fixat kvällsmat, inte tjatat hål i hövvet på mig och på alldeles eget bevåg, borstat tänderna och krupit ner i sängen. Ibland så!

Nu längtar jag tills Maria kommer hem så att jag får kramas lite och säga "gonatt".

#adesworld #vardag #blogg


Post imported by Google+Blog for WordPress.