Brev till min son.

Du har trampat i mina fotspår ett bra tag nu.
Du har troget följt min väg genom livets prövningar. Det har inte alltid varit en enkel ”walk in the park”. Lyckligt ovetandes om de allra tyngsta perioderna, när livet bjuder på djup snö och blöta kärr, så har du enträget följt mig i mina försök till att ge dig en bättre tillvaro.

Nu när stabiliteten infinner sig och den krokiga vägen planar ut så ser jag dig växa. Du vill snart stå på egna ben. Du står med ena benet i ett vägskäl och inom en snar framtid kommer du att dra på dig de vuxnas skor och vandra din egna väg.
Jag hoppas att din resa blir lycklig när tiden är inne och att du inte sliter ut dina skor på krokiga, eländiga stigar. Håll huvudet högt, med öppna ögon, och upptäck det fina i världen. Blir det för jobbigt så finns jag alltid här för dig och kan leda dig rätt.

Jag älskar dig.

11401397_1081542581873235_8039193442639812322_n

Tack!

Jag vill med största ödmjukhet tacka alla som har gillat, plussat och på något sätt interagerat med mig och min son Alfred under helgen. Inlägget om Alfreds gärning i hans skola har löpt amok och det rasar fortfarande in ”likes”.
Vi har pratat en del om vad denna uppmärksamhet kan betyda och jag undrar vad hans känslor är nu inför skoldagen i morgon. Han fnissar lite lätt och säger: -Det är lugnt. 
Jag är som sagt en mycket stolt pappa som själv har kämpat med mina värderingar och fördomar. Det är först i vuxen ålder som jag har ”landat” på rätt bana. 
Med risk för att låta lite flummig så är det lättare att älska än att hata. Att gå genom livet med en positiv inställning till det mesta hjälper mig igenom den gråa vardagen. Mitt sinne är öppet och jag anser att livet är för kort för att gå med armarna i kors och sparka i gruset. Jag har hellre blicken riktad rakt fram och ett leende på läpparna.  

Jag har tre barn. 8, 14 och 17. De är mitt ansvar. Ingen annans. Det är jag som ska ge dessa en stadig grund att stå på och som de i sin tur kan bygga vidare på med sina egna värderingar. Alla är vi olika. Vissa drar åt vänster, andra åt höger. Men grunden måste vara byggd av sunda, friska värderingar utan hat. 
Nu väntar jag med spänning hur Alfreds skoldag blir i morgon. 

Mvh Fredrik och Alfred.