Kategoriarkiv: Krönikor

På kurs med Kent.

Klockan närmar sig fyra. Deltagarna på den fackliga introduktionskursen börjar skruva på sig. De har suttit i skolbänken hela dagen och blivit brutalt korvstoppade med lagar, avtal och allt annat som hör den fackliga rörelsen till. Det rasslar från bilnycklar. En och annan gäspar. Ovana som de är att sitta still under en hel dag.

-Är det någon som har några frågor?

Kursledaren blickar ut över församlingen. Han söker av deltagarna med en snabb blick under tiden som skärmen fälls ner på laptopen. Där har vi en till som längtar hem.

Det är då, vi kan kalla honom för Kent, tar till orda. Kent har inte gett ifrån sig ett enda ord under hela dagen. Han har instinktivt valt ett liv i ensamhet under hela kursdagen.

Men nu, när alla i sinnet sitter i sina bilar eller kommunala fortskaffningsmedel på väg hem till familjen, väljer Kent att öppna matintaget.

Kursledaren stannar i sin rörelse. Locket på den slitna datorn är bara halvt nedfällt. Med en trött blick tittar han på den, av ett A4-ark, vikta namnskylten som ligger på tvären framför mannen som just räcker upp handen och samtidigt harklar sig.

Allt avstannar. Det blir knäpptyst i salen. Den satans flugan som irriterat flertalet av deltagarna under hela dagen hörs nu ljudligt när den enträget försöker leka Houdini och ta sig igenom treglaskassetten i fönstret längst ner i rummet.

Kent har frågor om pensionen. Många frågor.

Varför frågade inte Kent om detta under den lilla sammanfattningen som kursledaren presenterade om just pensioner för ett par timmar sedan? VARFÖR?!

Tysta suckar löper igenom deltagarna. Vissa sträcker på sig demonstrativt. Kent maler på.

Han känner inte av rummet.

Till slut hänvisar kursledaren Kent till internet eller så kan han ringa in till experterna på avdelningen.

Äntligen hörs stolsskrap i den välbonade linoleummattan från tidigt 80-tal och dagen är slut.

Det finns alltid någon som ska hålla kvar alla med oväsentliga frågor i sista stund. Alltid.

Mvh Ade.

Dubbelmoralen vinner över folkhälsan. 

Jag ska ärligt säga att min kunskap i detta ämne är lika stort som mina talanger inom fordonsmekanik. Alltså obefintliga. Men man kan ha en åsikt och vara ödmjuk inför de som vet bättre. Kommentera gärna!

Staten har monopol på spritmarknaden. De bestämmer när, var och hur vi ska handla alkohol för hemmabruk. Men det är fritt fram för den som har fyllt 20 att inom statens bestämda ramar köpa alkohol. En av staten myndigförklarad yngling får alltså inte köpa en flaska vin till söndagsmiddagen men densamme får rösta i riksdagsvalet. Detsamma gäller tobak fast med den skillnaden att åldersgränsen är satt till 18 år. 

Tobak säljs ju överallt. Mataffärer, bensinstationer och kiosker. Även apotek säljer produkter med det beroendeframkallande ämnet nikotin. Dock med ett annat syfte. 

Cigaretter och snus är numera märkta med både bilder och varningstext om hur farliga dessa inbringare av skatt är för folkhälsan. 


Jag tog mig en liten titt i mitt barskåp. Eller ja, det är synd att kalla hyllan i skåpet med den tomma whiskyflaska från min 40-årsdag och min tre år gamla punsch för barskåp men ändå. På dessa två flaskor fanns ingen varningstext. Varför?

Efter lite googling så är ju faktiskt alkohol en större fara för folkhälsan än vad tobak är. Vore det då inte på sin plats att varna lite för det, i statens ägo, berusningsmedel som i störst utsträckning splittrar familjer, ökar risken för våld i hemmet och trasar sönder människor sakta men säkert. 

Men statens intäkter är kanske viktigare än folkhälsan?

Söndagsreflektioner.

Det är söndag och jag sitter med en kopp kapselkaffe och läser morgonnyheterna. Det händer så mycket konstigt i vår värld. Inte minst inom våra egna landsgränser. Ogenomtänkta lagar och direktiv stiftas. Nyhetsrapporteringen väljer allt som oftast ett fokus som borde ifrågasättas mer från allmänheten.

Är vi svenskar så styrda av överheten att vi likt hunsade kreatur nöjer oss med den lott vi är tilldelade och sväljer varje osannolik förklaring som ges av styret och media?

Det måste väl ändå finnas gränser för idiotin.

Vi kan börja med förbudet att fotografera/filma med drönare.

Här ett citat från Aftonbladet:

Knäckfrågan var om drönaren är en ”övervakningskamera” och om den skulle anses vara ”uppsatt” eller inte.

Domstolen slog fast att det är en övervakningskamera och att den skulle anses vara uppsatt i lagens mening. Därmed krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen och då måste fotograferingens syfte vara att ”förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor”. Det nämns inget undantag för journalistisk verksamhet.

I praktiken innebär domen att kommersiell och journalistisk användning av drönare totalförbjuds med omedelbar verkan.

Tänk att det sitter folk och resonerar om detta. Allt det positiva med en drönare är det väldigt tyst om. Vad gör den för skada? 

Samtidigt rapporterar media om dessa hoverboards som är totalt livsfarliga för den oinvigde. Det bryts lårben, skallskador och inte minst eldsvådor. Det enda politikerna kommer fram till är att det behövs lampa och ringklocka! HAHAHA! Wuut?

Ja jösses.

Det rapporteras om en stackars varg som rivit två får i Halland. Händelsen beskrivs som om den var väldigt dramatisk eftersom vargen stannade och fäste sin mördande blick på den skitnödige rapportören. I själva verket var det tydligen inte farligt allt. Vargen kollade lite nyfiket och traskade sedan vidare mot nya mål och äventyr.

Älgjakten är i gång. Kanske inte med samma intensitet som de första veckorna men det kommer lite rapporter från skogarna. Björnattacker, vådaskott och döda hundar.

När det gäller björnattacker så skrivs det inte så mycket. På sin höjd en halvsida med en nöjd jägare med vapnet i hand, hukandes bredvid bytet som hen har fällt i nödvärn. Likaså är det med älgolyckor. Det är så vanligt att vi inte reagerar när barn blir föräldralösa på grund av viltolyckor i trafiken.

När det kommer till incidenter med varg inblandat, då blir det annat ljud i skällan!

Hela mittuppslag med bilder på blodiga, halvätna hundar. Förbannade och ledsna hussar och mattar som säger att det måste få ett slut. Vargen måste bort! Radiodebatter med upprörda ägare av tamboskap som är rädda för att vargen ska ta deras djur. Sist men inte minst så har vi de som tror så hårt på boken om Rödluvan & Vargen att de verkligen hatar vargen. Som vanligt fattar stadsborna ingenting!

Tänk om någon med lite stake och utan egenintresse i maktposition kunde säga till hur saker verkligen ligger till?

Tar du med en hund i skogen och släpper den lös så finns risken att du får lämna tassemarkerna med ett tomt koppel och du får ställa ut matskålarna i garaget när du kommer hem. Det är samma risk som att ställa sin bil olåst mitt på torget i valfri stad. Risken är att du får åka kollektivt ett tag eller i bästa fall lyssna på radio via hörlurar.

Jag är för en reglering av det vilda i skogen. Det måste vara en balans. Frågan är vad man ska lägga i vågskålarna. Som det är nu så konkurrerar både jägare och varg om älgen. Det är nog grunden för det varghat som är så speciellt för just Sverige.

Om nu staten kan göra en hel arbetskår arbetslösa (användare av drönare) så förstår jag inte varför det sak vara så svårt att reglera jakten. Minska på antalet jägare, öka upp antalet varg så blir alla lyckliga. OH! jag höll på att glömma! Lämna hunden hemma.

De styrande lokalpolitikerna är väl själva jägare och vill inget hellre än att hänga upp en vargtrofé i gillestugan. Därav avsaknaden av beslut till vargens fördel.

Jag är dock lite kluven. Om vi utrotar vargen, kommer vi att sakna den? Ni som svarar ”Ja” på den frågan, saknar ni dinosaurierna?

Med vänlig hälsning, Ade

img_2390

Hellre hissa än dissa!


Nu närmar vi oss åter ett mästerskap i den omåttligt populära sporten Fotboll. Det skrivs spaltmeter om laget, spelare och allt runt omkring.

Även om jag är totalt ointresserad av denna så kallade folksport, så kan jag inte låta bli att förundras av hur den samlade presskåren gräver fram, vinklar och kastar skit på den svenska truppen. Finns det överhuvud taget något positivt med vårt landslag? En halvmånads schimpans kan ju räkna ut att all denna negativa publicetet påverkar spelarna. 

Det bästa vore väl att snacka upp grabbarna, lyfta dem och stärka självförtroendet innan mästerskapet och spara skitsnacket tills sista matchen är spelad. Eller vill journalisterna att det ska gå åt helvete?

Svenska folket önskar iallafall fotbollslandslaget all lycka och framgång i Frankrike! 

Mvh Ade

I vårsolens glans. 

Där står de. Chefens grillsamling. 

Bland uttjänta kättingar, skurbrädor och diverse skrot har de i snart ett år fört en tynande tillvaro i förrådet. En dammig slöja har lagt sig över dessa pjäser och det finns inte ett enda livstecken. 

Jag går förbi och sneglar på grillarna. Stannar upp tittar. Jag kunde ge mig fan på att Broil Kingen väste till. Ett litet pysande rop på hjälp.  

-Psssst…..Du grabben….hjälp oss…….pssss…

Det ligger en längtan i den lite unkna luften. En längtan att få komma ut och skina i vårsolens glans. En längtan att få fixa till de godaste hamburgarna till gubbarna på gjuteriet. Precis så som skedde i fjol. Den lunchrasten var episk!

I morgon bokar jag med chefen och fixar en riktig vårgrillning för mina kollegor.