Årets skinka!

Äntligen! Ett helt år har passerat revy sedan förra julskinkan grillades. Återigen stod två bastanta herrar i blåst och hagelstorm med varsin öl i de frusna nävarna på undertecknads baksida och grillade skinka. 

Det är något speciellt med att grilla skinkan ute i det fria. Jag intalar mig att den blir saftigare och får en mer ”levande” smak. Dels på grund av att den friska, fuktiga uteluften strömmar igenom grillen. Och naturligtvis sätter kolet/briketterna sin egna prägel på grisrumpan. 

Det var även dags att kamadon fick visa vad den gick för och den bjöd inte på några större överraskningar. Den håller temperaturen timme ut och timme in. Helt otroligt. Min kompis Niclas körde med ”snakemetoden” i sin Weber. Det är en fantastisk metod för längre sessioner. 

Jag väntade tills innertemperaturen låg på 72-73 grader. Lite fegt. Jag hade lätt kunnat ta av skinkan några grader innan och låta den vila i folie. 

Efter det att grillen är befriad från skinkan så öppnar jag spjällen för att höja temperaturen till 220 grader. Och varför det? Naturligtvis sker griljeringen ute i grillen också. 

Kamadon är redo! Det är dags att lägga i skinkan.
Niclas väntar på att ”ormen” ska ta sig.
Naturligtvis är det indirekt metod som gäller.

Tempen ligger på sina stadiga 150 grader.

  
Ormen är tänd.
  

Det finns inget dåligt väder, bara dålig utrustning.
Fem öl och ca sex timmar senare.
Färdig! Familjerna sitter redo med vört och senap vid köksbordet.

Resultatet blev med god marginal godkänt.
 
Så! Jag hoppas verkligen att ni testar detta nästa år. Här hemma har det blivit en tradition. Så fort jag kommer tillbaka till jobbet efter ledigheten ansöker jag om semester den 23 dec 2016. 

Mvh Ade!

Kall sås till firren!

Jag har i olika forum ”rantat” otyget ”färdig sås på flaska”.  Dessa styggelser smakar enligt mig någon blandning av plast, kemikalier och något som inte är ämnat för våra smaklökar. 

Mitt sökande av en ersättare tog sin början när det serverades panerad torskfilé och potatismos. Om man av naturen är lat, som jag, så slank det naturligtvis ner en flaska med dillsås när jag släpade mig runt bland hyllorna i den lokala matbutiken. Besvikelsen var så stor att den där jävla flaskan åkte i soporna fortare än kokt sparris. Det är en stor skandal att detta överhuvudtaget får säljas är en fråga som har stöts och blöts länge. Jag gav mig fan på att detta måste jag kunna göra bättre. Sagt och gjort! Efter lite googling hittade jag ett enkelt recept. Att det ska vara enkelt är ett krav. Det ska gå snabbt när tiden är knapp. 

Kall dillsås.

  • 2 dl créme fraiche
  • 2 dl majonnäs
  • 4 msk dill
  • 2 msk gräslök
  • 2 tsk senap (jag tar söt/stark)
  • 0,5 dl vitt vin (matlagningsvin)
  • Salt och peppar

Blanda allt i en skål och ställ in i kylen en stund innan servering. 

Denna såsen är fantastiskt god. Jag har även haft den till rökt lax. Det går nästan lika snabbt att röra ihop denna som det tar att öppna en färdig sås på flaska, spy lite i munnen och slänga skiten i soporna. Testa!

  

Grynkorv på farmors vis. 

Den väl inarbetade traditionen att göra grynkorv gick som vanligt av stapeln i mitten av december. Svågern tittar in för att se till så att går rätt till. Han brukar även stå för blandningen ty han har större nävar än en annan. 

Receptet är gammalt. Det skrevs långt innan måttenheterna vi har i dag togs i bruk. Vi har i många år tänkt att översätta det till begriplighet men alltid glömt av detta. Tills i år. Nu var det äntligen dags att mäta upp ”skopa”, ”näve” och ”påse”. 

Farmors grynkorv. 

  • 4,5 kilo fläskfärs
  • 0,5 kilo nötfärs
  • 1 1/2 kg korngryn
  • Ca 1 liter vatten
  • Ca 1 dl salt
  • Ca 1 dl vitpeppar
  • 10 m svinfjälster

Blanda rejält och sedan är det bara att köra igång korvmaskinen. I det gamla receptet står det 10 meter fjälster men det brukar bli en del över. Det kanske har med hur mycket det är i påsarna. Dumt att chansa och kanske stå där med massa färs och ingen tarm att fylla. 

Vi fryser in korvarna direkt. När det vankas korvätarstund så är det bara att plocka fram en eller två korvar och slänga direkt i kastrullen. Koka ca 20 minuter. Efter en stunds kokande så stick några hål i skinnet. 

Jag älskar denna korv i tunna skivor på vörtbröd. En topping av senap eller rödbetssallad är pricken över i’et. 

Så plocka fram era gamla maskiner och sätt igång! Stånka korv är kul!