Uppskattning?

På väg till den lokala livsmedelsbutiken kommer jag och den medtvingade sonen in på samtal om resor. Inga utlandsresor utan vanligt åkande fram och tillbaka som jag gör med mina barn. Ibland, vissa dagar, känns det som om jag inte har någon tid alls för mig och de få ting som jag gillar att göra.
Jag nämnde buss som ett lämpligt alternativ till kortare oplanerade resor. Som typ hem till deras mor.
Gossarna börjar bli stora och kompisar drar allt mer. Därför blir det inte alltid så att dom följer med till modern när det vankas hennes helg. Då kan dom få för sig att åka på min helg. Inga problem för mig förutom det där körandet fram och tillbaka!

-Meeh! Det kostar ju 40 spänn!
-Ja och!! Det lägger du på Coca-Cola ett par gånger i veckan!
-aaa men Coca-Cola njuter man av!

Vad är det för svar? Va?!

Att känna uppskattning till sina föräldrar, är det något som försvinner under tonåren tro?

Författare: Fredrik Adetoft

Morgonpigg trebarnsfar som bor i Vänersborg med barn och sambo. Ateist med ett fantastiskt glatt humör. Hatar verkligen turbaserade sällskapsspel.

Kommentera