Spinning sätter sig på arslet!

Nervöst går jag bakom chefen. Genom väl upplysta lokaler. Ut med kanterna står all sköns maskiner uppställda. Vältränade kroppar svettas ikapp på löpbanden.
Vi går in i ett ganska stort rum. Det ser ut som en biosalong. Men istället för bänkrader så är det motionscyklar som står uppradade. Som aggressiva antiloper blickar dom ut mot ledarantilopen som står ensam på scenen längst fram. Lite tyst musik ljuder från lokalens fyra hörn.
Chefen och jag rör oss mellan cyklarna och hittar ett par längs bak.
Efter lite justeringar så äntrar jag vilddjuret.
Känner direkt att det som kommer att få mest stryk är inte vaderna eller låren. Arslet!! Fy faan. Jag satt i fem sekunder och redan kändes det som om jag kört hela vätternrundan!

Rummet fylldes mer och mer. Allt ifrån unga tjejer till gamla gubbar med ett bäst före som redan passerat för flera år sedan. Häftigt tycker jag!

Ledaren kommer! Som en brunstig hingst studsar han in och äntrar sin ledarantilop. Han har riktiga cykekkläder. Inget ”korvpaket” på huvudet dock. Under dom tajta byxorna sväller hans lår upp som köttstycken från en Belgien blue!

Lite instruktioner och vi är igång. Musiken höjs. Tempot skruvas upp! Tre set ska köras. Börjar lätt och ökar motståndet successivt. Simulerad uppförsbacke. Tre sådana! Minns den första, svaga aningar av den andra. Den tredje är borta!! All koncentration går till att andas utan att låta som en blåval! På något obegripligt sätt lyckas jag hålla kramperna borta från vader och lår. Minnet kommer tillbaka när musiken sänks och en lugn låt ljuder i högtalarna. Sakta återvänder mina sinnen. En stor pöl av svett pryder golvet under mig. Fy faan! Benen bär mig knappt när jag hoppar av den där jävla cykeln. Arslet känns söndertrasat. Som en babianröv!
På stapplande ben masar vi oss iväg till duschen. Känns lite bättre nu. Väl hemma tar jag en proteindrink. Sätter mig i soffan. Där sitter jag än! Tänker tillbaka på mitt första spinningpass.

Japp jag kommer göra det igen!!

Kommentera