Liv(et) hade bråttom!

Jag älskar att ta det lugnt på morgonen. Bara sitta och vakna till. Just denna morgon blev något helt annat!
Rrrrrrrrrrrrrrrrrrr!
Klockan ringer. Den är inställd på 06.00.
Övriga familjen sover. Snart dags även för Linda att masa sig upp och väcka ungarna som ska iväg till skolan.
Jag masar mig upp, ut i köket. Kaffe! mm……..
Klockan är ca 06:30. Jag har varit färdig länge. Påklädd och med matväskan under armen är jag på väg ut till byggbussen. Linda som är höggravid ropar på mig inne från sovrummet.
-Det är nog dags nu!
Faan! -ehh okej? 
Jag ringer chefen och säger som det är. Vi ska ha barn så jag kommer inte idag.
kl. 07:00 ringer jag morsan och ber henne komma ner för att passa övriga ”kottar”.
Det är nu som det drar igång på allvar!
Linda skriker att vi aldrig kommer att hinna!!
Faan! Helvete! oki………jag ringer efter ambulansen. Tjejen på larmcentralen var jättego och sa att hon skulle hjälpa oss igenom detta. Shysst! Men när Linda skrek som om himlen ramlade ner så var jag tvungen att lägga på. Jag sa vänligen men bestämt att nu hinner jag inte prata mer med dig!
Efter att jag tagit farväl av tjejen i luren rusade jag in till en frustande gravid kvinna som håller sig i sängkanten så knogarna vitnade!
Jag, som blivit lugn som en filbunke bad henne lägga sig men hon vägrade. Hon ville inte föda hemma.
-Faan att du aldrig kan göra som jag säger! Lägg dig ner!!
Jag fick brotta ner henne och när jag drog av hennes byxor så var nästan halva huvudet ute! SHIT!!!
Nu gick allt som smort. -andas lite och tryck på! Plupp! Klumpen var ute!! Torka av lite och upp på tutten!
Allt detta medans ungarna satt i soffan och kollade på barnprogram!
Nu var klockan 07:20 och jag ringer morsan och säger att hon inte behöver komma, det är redan klart!
Ambulansen kom 20 minuter senare. Dom fick ta navelsträngen. Vad faan skulle jag använt? Påsklämmor och en morakniv?
Allt gick bra och den lilla tösen är 4 år nu. 
Det känns som om vi har något speciellt hon och jag.
Japp! Det var vad som hände när min dotter Liv föddes hemma i sovrummet!

3 reaktioner på ”Liv(et) hade bråttom!

Kommentera